onsdag, april 25, 2012

Move the island.

Tänker inte försöka släcka några bränder idag. Bara låta allt vara och se vad som händer. Som när jag testade att åka skateboard första gången, man ska låtsas trilla framåt för att se om man sätter ut höger eller vänster fot först, och enligt den teorin skall man alltså vara höger eller vänsterfotad, och i och med detta vet man hur man ska åka bättre. Om jag gör så nu så typ... ramlar jag. Se metafor. Försöker se vad som händer om man bara låter saker hända, vad som föder vad, när man somnar, vad man drömmer, vad man vaknar till... Ganska omfattande projekt, att försöka släppa på kontrollen lite, särskilt om man är ett sånt kontrollfreak som jag är! 

Dagens planer omfattar mest ett inplanerat Lost-maraton. Har ju såklart sett hela serien redan, men den är ju rätt lång, och det var ett antal år sen. Ingenting man bara sätter sig ner och ser ett avsnitt av. Har sett säsong 1-4 flera gånger, men nu är vi bannemig inne på säsong 5 och 6 och det var ju fan år sen jag såg det så det är riiiktigt riiiiktigt spännande. Minns inte exakt allt som händer, de små underbara hintarna är lätt att glömma. Jag älskar ju Lost. (Viktig information!) Ungefär lika mycket som jag gillade Arkiv X på -90 talet. Kollar iofs fortfarande på Arkiv X varje natt när det går på någon kanal, den serien har ju verkligen sin egen charm. Måste också tillägga att jag redan har en Arkiv X-tatuering (I want to believe) och en hemlig Lost-tatuering som jag gjorde i Thailand, samt en Lostrelaterad tatueing som jag gjorde nu senast på underarmen (Tabula Rasa). Ja, gräv i det ni! Fanatiker förstår kanske den långsökta innebörden. Ska iaf bli sjukt skönt att gå genom tvn, in i djungeln, in i något som känns lika förvirrande som mitt liv ungefär. En person sa att jag var riktigt dum i huvudet när jag sa att jag helst helst helst av allt skulle vela bo med ett par utvalda personer på en öde ö, utan koppling till den stora världen. Som att det inte skulle funka, finnas, klara av. Men jag älskar djungeln (har tagit mig genom djungel både på Barbados och i Thailand bland annat...) jag älskar att vara varm, jag älskar havet, jag gillar små världar, stora tankegångar, lever man i en ytlig tjafsig värld blir man fan ytlig och tjafsig, och det vill jag inte! Är rädd för att förpestas av världen som finns runt omkring mig nu. Menar inte att problem skulle försvinna för att man förflyttar sig. Eller? Kanske? We have to move the island! Skulle dock behöva begrava några gamla lik, gamla versioner av mig ute i djungeln, sörja lite men inse att det var länge sen och nu ska jag överleva det här.

Hade en fin intellektuell kväll igår med en kär gammal vän som sett mig genom många, många år, Och jag blir riktigt glad när folk som just känt mig som "före/under/efter" säger att jag blivit en så mycket klarare människa sen jag slutade med så många starka mediciner. Som jag sagt så många gånger förut så ja, jag känner mig klarare. Men det är fan inte alltid så ljuvligt att se saker för vad de är...

Oh well. Ska dammtorka DVDspelaren. Puss.








BOdyparts.
Missing.
Almost????
EVEYWHERE???? Im not there yet. 

läs: ********* peace, quod me nutrit me destruit, FIRE WALK WITH ME, we will all laugh at gilded butterflies, if i stop today it was still worth it, i want to believe, TABULA RASA, last "" .  mer kommer.  
.. 

onsdag, april 18, 2012

Btw.

Jag har slutat att svara i telefonen. Jag vägrar. Jag sätter mig ner och svarar på SMS en gång om dagen, that´s it. Visst jag älskar min Iphone mer än något annat men om jag sätter den mot örat och hör en annan röst störs mitt lilla privata universum. Inga utomstående. Eller visst, ibland svarar jag väl. Men då är det för att jag faktiskt har någonting att säga just dig. Ta det inte personligt för min radioskugga. Det bara är så nu.

Ska försöka hinna;
STÄDASTÄDASTÄDA(JAG GILLAR INTE ENS ATT STÄDA! JAG TVINGAR MIG TILL ATT GILLA DET!!!!!))) Diska och dammsuga iaf.
Måla naglarna, mattsvarta.
Duscha länge och väl.
Käka tabletter, somna i soffan, vakna i panik, hetsäta, somna om, ...........

Och jo, typ.... ALLA bilder jag lägger upp här på min blogg är gamla bilder. Jag gillar mer att se på dem. De är minnen. De är inscannade. De är äkta. Men visst jag kan knäppa av en bild och visa hur jag utvecklats till dagens detta nu. Men jag gillar det inte. Livet är inte photoshop. Det suger. Men jag ska bättra mig. 

Happy now? KAtastrofen har landat. Ufot i gettot... mmm...

Gaggig Subba.

Det är mycket som suger just nu. Jag menar inte att hela världen är i kalabalik (!!!) men jag menar bara att allt är så jävla segt. Som vädret. Gud är jag en sån som pratar om vädret? Jag bryr mig inte ens om att använda paraply. Det som suger mest är att jag aldrig blir nöjd. Jag kan städa helt maniskt (eller nej, inte manisk, min läkare säger att jag inte är manisk!), jag kan städa väldigt "effektivt" i tre timmar, dammtorka lister, spraya väggarna med något rengöringsmedel, men ingenting, INGENTING känns någonsin rent. Efter att jag städat i tre timmar duschar jag en timme och känner mig aningens renare, men sen när jag torkat eller det gått någon timme så känns det förstört ... Helt jävla hopplöst. Var ligger snittet för perfektion? Någon gång måste man ju nöja sig. Jag kan liksom inte dricka klorin. Jag kan visserligen dra detta väldigt långt och erkänna att jag är en sån människa som har svårt att sätta gränser, vad som är rätt och fel, ok och inte ok, bra och dåligt... Inte gränslös. Jag skulle bara behöva en lektion med en personlig tränare som säger, ELISA, nu ÄR det såhär. Nu RÄCKER det. Nu SKA det vara såhär. För jag hör aldrig mig själv säga det, ens tänka på det, ens fundera på det. Ingenting räcker. Allting är överflödigt. Allting är i vägen. Överväger att börja köpa städhjälp så någon annan får avgöra huruvida det är rent eller ej. Allt detta tar upp så oerhört mycket tid. Tidtidtid. Den som fanns och är borta, bara minnen och ärr, den som är, som känns, fast inte känns riktig, och den som komma skall, den jag tänker ut i mitt huvud. Jag måste ut ur mitt huvud. Gud nu kom jag på en ny bra tatuering. MWaha. Fast jag överväger att köpa ett träningskort den här månaden istället för att tatuera mig. Jag måste börja träna. Hur kul är det att vara fet och konstig? Jag har fått för mig att allt blir bra mycket lättare om man är smal och snygg. Hmm. Samhället har mig i sina klor. Fast visserligen, om man var en sån som tog upp ett helt rum av sitt, låt säga, tillfredsställande utseende så skulle man ju bara glo på hur den personen ser ut. Inte alls vad man har i sig. Vad man har i bagaget. Om jag var en hottie som fick ragg som sen fick veta vad som dolde sig i mitt förflutna tror jag att jag skulle bli klassad som olaglig. Jag får nöja mig med... bittersweet. Men men, har iaf bestämt mig för att gå och simma två gånger i veckan. Men sen att gå ner 40 kilo, jag vet inte. Om det skulle hända skulle jag väl vara glad. Men inte nöjd. Aldrig nöjd. Fick jag önska mig EN sak, inte miljoner miljarder pengar, jag skulle önska mig inre frid. Det går inte köpa. Köplust är bara kaos har jag kommit på. 

Nu ska jag sova på soffan ett tag innan jag fortsätter mitt extremt viktiga liv. Dahhhhh...


btw. tält i danmark. det är grejer det. 

(utan att göra ännu ett långt DJUUUUPT inlägg, men gud, kollar man i mitt bildgalleri på datorn... Var det där jag? ÄR det där jag? Har jag gjort allt det där? Jag minns det inte direkt. Men fragment träder fram. Och det växer saker ur huden, små bokstäver... ja... de säger......>>>>>)

torsdag, april 12, 2012

wake up elisa

Förlåt men jag måste rätta mig för att jag haft fel (väldigt länge) ... 
Jag vill inte sova mer. 
Jag vill vakna.

För klockan närmar sig att det är dags att göra saker. Och vad gör jag då? Jo, jag frågar kroppen vad den vill och oftast blir det att bara gå och lägga sig igen, men om jag tänker en gång till så vill jag ju egentligen bara komma BORT från det mjuka bekväma helvetet och kastas ut i verkligheten. Dagdrömmar blir livsfarliga om de tar upp mer tid än vad verkligheten gör, iaf för mig. Vissa dagar vet jag ju knappt vad jag håller på med. Ibland när jag vaknar vet jag inte vart jag är. En dröm i en dröm. Kan inte citatet om fjärilar men det finns ett, eller så kom jag precis på det. Oh well... 

Har iaf druckit två koppar kaffe, tryckt i mig extra mycket ritalin och konsumerat 5 cigg medan jag suttit här för att komma på, det som står överst i texten. 

Det finns ofta två förhållningssätt, den lätta vägen, eller den rätta vägen. Vem sa det? Spelar roll. Det här är fan inte den enkla vägen så jag hoppas jag valt rätt. Ska göra mig fin och representativ och träffa en gammal vän på söder för fika och lite shopping. Att det regnar spelar ingen större roll, mitt smink och mitt hår ser ungefär likadant ut när det är "fixat" och när det är förstört så, haha. Och så får jag ju tillfälle att använda mig av mina fina svarta lack gummistövlar som jag köpte på top shop, gud vet när. Jag kan inte placera saker i tiden direkt. Men jag vet att jag alltid tyckt om när det regnar. 

Så nu mina vänner. Nu vaknar vi och går härifrån. BORT FRÅN INTERNET!!!;;()))((//(/¤"!(¤!=/"&¤=!(/


tisdag, april 10, 2012

it´s the angelman?

yes, yes,
   that's what
I wanted,
    I always wanted,
I always wanted,
    to return
to my body
 where I was born.

Sluta viska. Börja skrika. (swe)

Om två timmar börjar mitt sociala experiment. MWAHHA. Det ska bli väldigt spännande, det finns en skådespelare och en stor publik. Jag vet inte hur långt jag ska dra det, det får publiken avgöra. Tänker inte avslöja vad jag gör förrän jag är klar och kan förklara vad som egentligen har hänt. Eller så händer det på riktigt. Börjar bara bli riktigt trött på låtsasmänniskor! Mina och andras. Och jag är faktiskt inte rädd för att tillbringa livet helt själv heller, jag har slutit fred med det. Men jag tänker inte låta andra människor utnyttja mig längre! Det är bara till att börja skrika!!!!!!!!

Kan man vara en planerande människa och fortfarande helt spontan? Planera in sin spontanitet tänkte jag på. För ibland gör jag verkligen helt oväntade saker, som när jag drog till Thailand själv första gången. Men samtidigt så planerar jag ju alla mina små drag i huvudet innan de kommer ut i verkliga livet. Ett mynt har tre sidor. Men det är väldigt sällan det ställer sig upp om man kastar upp det ovanför huvudet. Men den lilla chansen, det är allt jag har. För jag är trött på att vara svartvit. Jag är trött på att 1+1=2. Man måste kunna böja tiden på något sätt, resa genom olika liv och ta olika former. Jag är kanske en person här, men på mötet om två timmar en annan. Eller det VET jag att jag kommer vara. Och nej, det är inget häftigt bloggmöte, haha, ska på psykmöte och försöka presentera min idé om hjälp. För hjälp behöver jag, en knuff, men jag vill inte att någon ska tala om för mig vad jag ska göra!!!!!!!!!!

Måste ringa försäkringskassan, folksam, sjukgymnast, vårdcentralen, com hem, blablabBLLaa... Sånt man måste göra. Men jag är rätt bra på det. Av någon anledning, eller det är väl rätt logiskt(?) så ringer det alltid telefonförsäljare till mig när jag ligger och halvsover på förmiddagarna så jag lyckas alltid tacka JA till erbjudanden. Till detta hör att jag måste ringa och kolla vad jag signat upp mig på. Hmm. 

Skulle kunna fortsätta sitta här i min svarta morgonrock och skriva nonsens hela dagen, men som sagt, jag har lite grejer att göra. Ska börja schemalägga min tid jag lägger på skrivandet så jag på något sätt kan hinta på att jag "jobbar" den och den tiden. Jag har ett jobb att slutföra. Min bok. 

Nu ska jag iaf hoppa in i duschen, dra på mig en festblåsa och låta livet fortsätta. Enjoy mina vänner.


lördag, april 07, 2012

SPIT IT ALL OUT! SPIT IT ALL OUT!

Jag har legat ner i två dagar och min mamma börjar fråga om det inte skulle kännas bättre om jag steg upp. Följde med i bilen och tog en tur. Eller frisk luft. Eller åt någonting. Sure. Jag ser saker. Jag andas. Jag äter. Men det duger inte. Jag är inte kräsen när det gäller underhållning, när jag är i rätt skick dvs. Vad jag däremot är.... ...... är att jag är otroligt, jävla, hopplös(?) En bil utan batteri. Fullt färdig att dra iväg men jag kommer ingen vart. Till stor del osynlig eller bara i vägen. Men det finns ingen plats för sådana som mig just här. Och jag önskar, önskar mer än något annat att jag fick energi. Energi, tanka, gasa, fullt ös... bort. Mot äventyr menar jag såklart. Inte mot någon obestämd död. Alla tankar blandas bara med att jag inte vill få ECT-behandlingar. Hinna åka iväg istället. Gud jag har så många planer i huvudet , ni skulle bara veta. Planer jag skulle  kunna börja med exakt NU om jag så ville. Vill och vill. Vill jag? Måste bara komma ut denna depression och lägga på det maniska och bara fortsätta. 

Nu ligger jag sjukt obekvämt i sängen med datorn halvt om halvt under mig. Jag kramar och jag skriver, jag är full och överöst med tabletter. Är det det ni vill veta? Är det det jag vill säga? Jag har så stort vokabulär så... ni skulle inte tro mig. Det är därför jag pratar med mig själv hela tiden tror jag. 

Nej, imorgon ska jag åka hem. Kokonga. Som hon säger. Sluta fred med mig själv och om inte köpa ork på plattan, försöka skaffa mig någon jävla ork. Vart får man det ifrån? För det GÅR inte att köpa i längden. Det tar bara kål på en. Det enda jag åstadkommit idag är att se på dokumentärer om ovanliga sjukdomar. Fan och jag SKÄMS. !!!! Jag är fan inte döende. Varför vill hjärnan ge upp? I dokumentärerna jag såg, ja, där ville deras kroppar ge upp, men de var viljestarka nog att ta sig genom livet. Min hjärna håller på att ge upp. Vad fan ska man göra åt det???

Nej. Lyssna inte på mig. Lyssna på något där inne. Något som säger att det här.. .det här mina vänner kommer bli livets stora fest.



Och btw. Jag lägger sällan upp bilder som hör till inläggen. Vissa bilder är 10 år gamla. Andra 10 minuter. Jag vill bara inte sätta den prägeln på texten/bilden att de på något sätt skulle höra ihop. Som allt annat? Vad är ett plus ett? 

fredag, april 06, 2012

Fortsättning.

Ligger utslagen i min gamla säng från Lundagatantiden. (Från den tiden Han kallade mig för Lisbeth Salander). Har strategiskt gått igenom en tvättprocedur i badkaret. Tvätta ansiktet, peela ansiktet, peela läpparna, lägga djuprengörande ansiktsmask och slutligen en avslappnande ansiktsmask, allt från Lush! (Som jag bara ääääälskar att lägga ner pengar på...) Tvätta håret två gånger, ha i balsam i 10 minuter, raka benen och övrigt, tvätta med kokostvål från Body Shop, tvätta igen med min favorittvål från Lush och slutligen peela hela kroppen med havssalt från döda havet. Så ja. Torka mig. Ha i olja i håret. Föna det. Ha i diverse produkter. Smörja in kroppen med body butter som också innehåller salt från döda havet. Ha face mist i ansiktet och lite på kroppen. Så... Sådär ja. Det är min tvättprocedur för att känna mig ren. Tog en timme. Happy now? 

Jag vet inte. Jag kan inte tänka rätt. Eller ordentligt. Jag har många fönster öppna med många olika ämnen. Skulle behöva storstäda hjärnan. GET OVER IT. Bill Gates skulle gärna få designa ett fungerande operativsystem som kunde hålla koll på verkligheten och fantasierna. Men det funkar inte så när man har OCD tydligen. Allt tar sin tid. Tillslut bleknar det bort i solen. Det är därför jag måste söderut, snart, så snart som möjligt iaf. För att själv förstå mig bättre så har jag förklarat att min hjärna är som en dykarklocka, heter det så? Det finns lite luft högst upp där jag kan andas fritt, där tyngdlagen inte vet vad den ska säga, där det är tyst om man skriker. Resten är under ytan, tung, rör sig långsamt... Men det hör ihop. Luften räcker ett tag, sen måste jag upp. I verkligheten; avreagera mig. Arg. Blodig. Omstoppad. Dropp. Jag vet inte. Något av det. Jag vet inget bättre sätt egentligen. Det bästa vore ju om man kunde andas vatten.

Boken går bra. Jag skriver som ett as. Den är b.r.u.t.a.l, precis som jag. Men nu är det påsk och jag ligger som sagt i min nostalgisäng och drömmer om att kunna skriva ner allt jag tycker och tänker och att folk faktiskt skulle läsa det. Men det kvittar. En näve sobril, sluta ögonen och vakna upp till middagen tycker jag känns som den bästa idén just nu. Och så ska jag googla lite lägenheter i Thailand.

Turn to gold. Baby sleep. 

Vad tyckte ni om mitt bildrace btw? ?? Helt osorterat, ni får gissa vart bilderna kommer ifrån. De kommer iaf från min kamera, från mig och mitt liv.