söndag, maj 20, 2012

Do you like the beach Bitch?

Inatt flyger jag och en kär vän till Cypern för 8 dagars härlig semester! Det är nog första gången någonsin i min livshistoria som jag överhuvudtaget PLANERAT en semester, vilket i detta fall känns väldigt bra! Tidigare har jag oftast bokat sista minuten och stuckit ett par dagar därefter och inte riktigt vetat var jag hamnat. Jag vet inte om jag saknar mitt spontana impuls-jag, eller om jag fortfarande har henne men väljer lite mer brett vad jag specifikt vill göra. Och eftersom jag inte vill dö ska jag försöka klämma in så många nära-döden-upplevelser som bara går. Flyga utan lugnande tex. Jag har ju sjuk klaustrofobi men denna gång ska jag bestämt bli packad istället. Heh. One way or another. Hur som haver borde jag organisera min packning en aning, kläderna väger mer än vad maxvikten är och det känns ju jävligt onödigt när, face it, jag ändå bara kommer gå omkring i samma favoritkläder varje dag och natt. Har bara packat ner ETT par flip flops, jag brukar ju ha det jämt och ständigt men har nu avancerat upp mig till lite stiligare sandaler. Men jag räknar med att eftersom jag kan göra ALLT i flip flops (bestiga vulkaner, rida, vandra i djungeln) så kan jag göra desto mer i skor som sitter fast. Intressant skit. Jag älskar mina fötter. 

Har klämt 19 avsnitt av desperate housewives säsong 8 nu på två kvällar! Har konspirationsdrömmar om vad som kommer hända men jag lämnar det tills jag kommer tillbaka. Och om jag råkar dö på planet så kan väl någon berätta på min begravning hur det slutar? Nog om lugn och frid, nu återstår det stora projektet att få klart all skit på några timmar och sen dra och grilla, vidare till flygplatsen. Lämnar allt vad som heter internet hemma, om internet är att kommunicera ska jag nog snabbt dra ut sladden till.... ja, som om det skulle hjälpa. Allt ligger ju i luften. Mitt hemmanätverk heter "anewhope" om ni skulle råka vara i närheten så kan jag tipsa om vad som tex. inte är mitt lösenord... "eh" "hitlershund" "lämnamittinternetifred" "knackaintepåjagärnaken".... eller fuck, jag har bråttom nu. Bildbomb kommer när jag återvänder till moderskeppet.

Kör ett Jerry Springer-moment. 
Sköt om er där ute, allesammans. 
Ha kul. Men ligg inte med din syrras barn!!!

home is where the heart is. ;)

onsdag, maj 02, 2012

()/¤Q)(/&¤()"&#)(!/#(/!#(/!½()&#)&%#)/&#)!

VA? NEJ DET ÄR BARA PMS!

Krig.

Jag 
är
TRÖTT !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Systemet. Samhället. Normer. Kategorisering. Ständigt dömande. "GILLA" - knappen. Hundkräk i sängen. Jag är så jävla TRÖTT på det. Trött på att vara fast i det. Jag sitter inte utanför och kritiserar någonting jag bara fått i huvudet. Det ÄR i mitt huvud och det äter mig. Paranoian är total. När man tror att någonting knuffas i rätt riktning är det bara vänta och se förödelsen den för med sig. Allt är inte kört. Klart det inte är kört. Det gäller att vara ren, vaken och ha en strategi. Ett eget system som funkar, det är väl bara det att systemet ligger nere just nu. Ingen mat i kylen. Bara ilska i kroppen. 3 timmars lugn på burk. Men då kan jag ju knappast vara alert? Har väntat 3 VECKOR på en läkartid hos min husläkare så han ska skriva en remiss till ortopeden, min rygg måste röntgas igen för någonting är fel. Men nu är tydligen läkarens barn sjuk så jag får vänta två veckor till. Varför finns det ingen annan läkare som kan ta emot mig? De påstår iaf att det inte finns det. Hur fan ska man behöva vänta i 5 veckor på att få en tid hos sin läkare som i sin tur ska skicka en till en annan läkare? Visst jag har mina jävla kodeintabletter men de gör mig bara beroende och nedstämd. Jag menar visst är det skönt att vara "borta" i skallen och kroppen men när man landar igen är smärtan nästan ännu värre. Jag har så ont så jag kan inte ens gå till ICA och handla käk. Skulle behöva någon vid mig, hela tiden, någon som har kraft och vill hjälpa någon annan för jag behöver någon, jag är ensam och jag klarar mig inte själv, inte såhär. Inte när man har en pajjad ryggrad, en dokumenterad störning som ingen vet vad man ska göra åt och... ja, sen resten. Min kreativitet och mina passioner DÖR när jag bara väntar och väntar på att få hjälp med att lösa alla hinder. Verktygen är få. Som sagt, tabletter. Men jag är så trött på skiten. TRÖTT (igen och igen) jag vill inte ha några jävla tabletter. Ska jag sitta i en dimma igen som jag gjorde i 6 år och har guldfiskminne? JAG.ÄR.UPPRÖRD. Men vad ska man göra? Nej, inte "MAN", vad ska JAG göra. För är det något jag lärt mig så är det att man måste göra ALLT själv. Nu får fan JAG pallra mig ner till ICA och handla mat, gråta och bära hem maten, laga den för att få energi att tänka. Jag tänker bäst i duschen, men jag är liksom ren. Ren nu. Har peelat mig med havssalt, det svider skönt på mina nyrakade ben. Svider så jag lever, men ur skönhets och välmåendeaspekt är det väl helt ok?

Allt är ok.