fredag, juli 27, 2012

THETHEEMPTY

Jag är glad.

Men nu ska jag säga någonting som gör mig förbannat ledsen. Lättad, till viss del, men just nu bara förbannat ledsen. Jag känner inte av mänsklig kontakt. Det känns som att ingenting rör mig. Ibland när jag blir nostalgisk och kommer ihåg en känsla minns jag precis hur det kändes men att jag inte känt så på väldigt, väldigt länge. Jag förstår att jag saknar det helt enkelt. Men det är inte enkelt. För det är inte bara att sätta personer i mitt liv som rör sig kring mig, med mig, känner mig, jag måste känna någonting tillbaka. Just nu känner jag - ingenting. Eller om man får vara så komplicerad och säga att det enda jag känner är att jag inte känner någonting. Så jo, någonting känner jag. Ett stort hål i mitt hjärta. Jag vet inte vad som fyllt det tidigare, om det varit bomullstussar doppade i vatten som bara svällt men egentligen inte varit någonting. 

Ett steg närmre är långt och sen små steg tillbaka.

Jag önskar att någon kunde förstå. Eller så förstår alla. Det är bara jag som inte gör det. Men vem bestämmer det? 

???????????????????????????????????

Dagen har spenderats på flera håll i stan, bland annat i en väldigt förvirrande galleria men jag svor mest och träffade en charmig asiatisk man som inom loppet av två minuter kallade mig för "fröken" 18 gånger. Men men, god mat, lite rolig shopping, mysigt sällskap, trötta fötter, fint väder. Vad mer behöver man? (Jag tror jag måste sova på den saken.) Jag vill bara att det ska hända något. A real party not just people who are faking fun...............




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar