torsdag, augusti 30, 2012

Svar 2. This one is for you Safeway.

Jag var ju på tatueringsmässan i helgen med lilla söta Tess och eftersom vi var där så tidigt så tog jag med mig ett motiv jag velat tatuera in väääldigt länge, ja, sen 2003, och jag fick en tid ganska snabbt hos en spansk tatuerare. 

Så, såhär är det. 

Min bästa kompis (bästa som i BÄSTA som i att vi känt varandra i 13 år och gått genom kriser och mirakel tillsammans) och jag var i London 2003 för att möta vår största idol, författaren och konstnären Douglas Coupland. Jag skulle kunna skriva ett långt jävla inlägg om hur det gick till, men kontentan är den att det var helt underbart. Vi var nog de mest hängivna fansen på den tillställningen. Så slutligen fick vi säga hej hej och att vi kom från Sverige och åkt till London för att träffa honom varpå han blev snopen men också glad. Så han signerade flera böcker åt mig, däribland boken "Life After God" som mer eller mindre varit min bibel i över 10 år. När jag är förvirrad och rädd så läser jag den och plötsligt blir allting mer harmoniskt. Jag slutar vara rädd. Den har svar. Den mannen har s-v-a-r. 

Så jag beslutade mig för att tatuera in hans autograf han skrev i "Life After God", han ritade en liten hand (som finns med i slutet av boken, den innehåller även små illustrationer) en ring med ett kryss i och skrev "to Kristinah" (nostalgi i sig, tidigare i mitt liv hade jag ett annat namn, tänker inte gå in på den grejen just nu) och sen sin autograf. Så på baksidan av min vänstra överarm står det nu Life After God, en handmålad liten hand, en ring med ett kryss i och sen datum längst ner. Jag tycker den är magnifik. Det är definitivt den finaste mest betydelsefulla tatueringen jag gjort. Och nej, jag var varken full eller påverkad. Jag vet att det ser ut som kludd till stor del, men det är det som är det fina i mitt tycke. Jag vet att Douglas Coupland inte har en aaaaning om att han skrivit/ritat detta, men det vet jag, och kommer alltid veta. Och det är hittills den bästa dagen i mitt liv, dagen jag och min bästa kompis i London 2003 fick träffa Mr. Coupland. (Och mata duvor med M&Ms, käka, ähum... frukost+ extra allt på Starbucks, gå vilse, lifta, skrika "I NEED MEAT GODDAMNIT" bland helveganer, träffa en mystisk man som hade hemligheter, skratta arslet av oss varje dag, sitta bak i en taxi och prata hemligheter... Du är den enda som vet Safeway)  Det var allt. Och från dit och hit har vi haft en fenomenal resa. Och älskling, jag vet att vi fortfarande står på den vägen. Fast som två starkare individer med all kraft i hela jävla världen att göra vad vi vill. <3

 Så här kommer bilden igen!!!



...Och fler bilder från London den vändan...
You´ll always be the ONE for me DArling...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar