tisdag, september 18, 2012

And the sea will come to kiss me.

Inte för att jag tillför ett kontinuerligt ordflöde här på min blogg. Men snart beger jag mig till utlandet och kommer inte skriva ett ord här. Känns lika bra att säga då folk frågar om jag ligger på sjukhus eller dyl om jag inte dyker upp på internet någonstans. Men neeeeeeeeeeeeeeej, jag är i ett hav, eventuellt på en strand, troligtvis på en luftmadrass och semestrar arslet av mig. Behöver verkligen det, här utanför öser regnet ner. 

Återkommer den 28e med massa nya minnen. Sköt om varandra! 

Beachbody är såå Y2000... ;)

 vs. 

(INFOGAR UPPDATERAR BILD NÄR JAG VÄL HAR EN...)

måndag, september 17, 2012

Om känslor fanns.

Ibland känner jag att jag blivit rånad på känslor. Att du tog någonting som jag aldrig fick tillbaka. Att du är en tjuv om du inte lämnar tillbaka det. Men när det kommer till kritan så var det någonting som aldrig fanns. Vi stod där och gjorde något och skapade historia men allting slapp undan. Hur kan man skapa ett sådant stort tomrum efter någonting som inte ens funnits? Ekvationen går inte ihop. Du har en massa, du tar bort något, du tillsätter något, plus, minus, men att ta bort något som inte finns? Det är inte logisk eller går att förklara. Det är det som känslorna står för. Oförklarligheter.

Det går inte ihop hur mycket energi man kan ha lagt ner på något eller någon som i slutändan inte använt eller nöjt sig alls med detta. Hur det bara kan ha slarvats bort. På något vänster önskar jag att alla dessa borttappade känslor snappas upp i atmosfären och förs vidare och sprider sig runt omkring i universum där olika väsen känner sig oälskade. För det är så jag känner mig, som en oönskad alien. Och jag längtar hem och vill bort men det finns ingen som vet hur man gör, tar sig härifrån, det finns ett sätt men det är uteslutet. Jag tänker inte lämna världen som död just nu. Det får framtiden avgöra men jag kommer inte fatta ett sånt beslut. Men en genväg, ett svart hål, en spiral som sträcker sig utåt, en pendel som hittar platser till det hålet och sen... är man hemma... Som i LOST. Helt borta. Men helt hemma. Ön vill att man ska vara där. Jag känner inget behov av att vara här, jag letar hellre i spillror efter någonting som betyder något.

BESATT
BESATT
BESATT 


För något måste hända. 

Vet ni varför? 
För jag har ingenting.
Ingenting.
Att förlora på det.

Hittills i berättelsen som gått segt genom dagens terapipass har jag bara hunnit så långt som att börja packa ihop mig inför min turkietsemester om två dagar. Jag ska inte missta mig och tro att en 8 dagas semester inte kan förändra saker. Vem vet vart det flygplanet tar vägen? Vart havet för mig? Vi får se. Jag kommer iaf se till att ha det förbannat trevligt och njuta av att bara ligga och flyta i havet. Vi kan ju alltid skoja om att jag blir bortgift. God knows. Har massa saker att fixa som jag skjutit upp men det är väl dags att sätta saker i rullning...

Det finns så jävla mycket mer att säga.
Risken är bara att det blir en jävla massa tecken och du kommer sitta där med rasande frågetecken och undra varför jag släppte ut det. Men tills dess... (Behåller jag det här...)




:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::





fredag, september 14, 2012

My wicked ways.

Det här låter kanske som ett skämt för den allmänna trumhinnan men jag var med om en rätt sjuk grej igår. Jag menar sjuk på mitt sätt. Alla har vi våra sätt...

(skrev ett långt inlägg här men tog bort det.)

Kontentan: 

Jag satt på en restaurang igår eftermiddag och käkade thaimat till middag på söder runt fem eller så. Kände att världen trängde sig på lite onödigt mycket och sträckte mig ner i väskan för att ta min vid behovs medicin som jag precis hämtat ut i en liten påste (xanor) dock var jag lite upprymd av allt och tänkte inte på vad jag tog så istället för att ta 4 xanor så tog jag 4 stilnoct som låg i en likadan påse, läste inte på märkningen vad det var, visste bara att de var vita och typ ovala, de kommer ju i massor av fulutgåvor. Alltså jag hade varit och hämtat ut dem hos en sjuksyrra, som jag gör varje torsdag, det är inget fuffens här inte. Men där satt jag. Hade inte käkat på hela dagen och tog 4 stilnoct mitt bland folk och märkte att jag började bli lite konstig. För er som inte vet så är stilnoct en sömnmedicin som man ska ta direkt innan man går och lägger sig, annars kan man bli aningens udda och få förvrängda tankar, hallucinationer också om man är ovan... Att ta 40 mg stilnoct påverkar iaf de flesta människorna kan jag tänka mig. Extra allt om man är hypomanisk dessutom. +++++

Minns att jag slutade kämpa mot kontrollen och gav med min nu påverkade hjärna. Efter detta tyckte jag att det var utmärkt att jag dra på en shoppingrunda. Jag minns att jag desperat strök runt och letade snygga badkläder (ska till Turkiet i näsa vecka och bada!) ... dock brukar inte min bh-storlek finnas bland normalutbudet i affärer, men jag vet att jag provade säkert 10 olika och jämrade mig över att min byst är så stor och att jag helt enkelt får sola topless. Fick tröst och sa att många skulle döda för att få ha min byst nuförtiden. men då blev jag upprörd och ledsen och sa att här skulle ingen dö! Jag klarar mig. Men att få på sig en bikini i 75 B är ganska lönlöst när jag har 80 F. Inte snyggt för någon. Men tack personalen inne på Lindex för stödet. Gick även en ride på Indiska och köpte nya gardiner, igen, stod länge och väl och pratade med andra gardinköpare om mitt projekt att klä om väggarna i tyg i mitt sovrum...mmm... En kvinna var iaf väldigt imponerad över mitt projekt, hur jag skulle göra det? Hade jag ingen aning om. Äger inte ens en synål. Men jag köpte iaf några snygga så där kan jag ändå lita på mig själv i "onyktert" tillstånd, dvs köpa sånt som inte bara är fult. Inte stickade underkläder i  pastellfärger. Köpte även nagellack för 600:- , kanske lite väl saftigt men även där valde jag ett bra märke och rätt sjyssta färger. Har ingen aning om hur jag kom hem.  Tåg antar jag. Jag köpte två bananer, 2 paket Ben and Jerry-glass, ett paket hundmat och två paket cigg på ICA, bokade även en tid för att fixa ögonbrynen och ögonfransarna, (som jag ska göra.. ja... idag... typ nu.... ) innan jag gick hem och klädde om en stor ram i blinkade lampor, spikade upp på väggen, tillade lite målarfärg och Voooiiiilaaaa... konstverk! Sånt där får man verkligen spara, säga vad ni vill men om man får idéer som sådana måste man följa dem innan de försvinner.

So.

Här sitter jag med jättemycket nagellack, glass och gardiner. Vaknade tidigt inatt och har kollat på action sen dess och funderar på hur fan jag ska lyckas klä om väggarna med gardiner i sovrummet. Har ett litet möbleringsprojekt i lägenheten just nu, mycket på gång, men det är skitkul. För stunden har jag ändå ingen större lust att ta mig ut så jag piffar upp min bostad istället så jag iaf har något ställe jag trivs på. 

Men som sagt, på onsdag åker jag ensam till Turkiet för att bada! Jag längtar sååå mycket efter att bada i havet och snorkla och hyra vattenskoter och bara ha det skönt, så det ska bli förbannat trevligt. Tills dess ska jag fundera på tygprojektet, kommer säkerligen hitta sjyssta tyger, mattor och kuddar på marknader där borta så jag avvaktar. 

Ikväll blir det piff-kväll med bästis och random bullshitting. Kluddar på en tatuering jag ska smyga till på benet också när jag är ute och reser, om jag stöter på tatuerare där borta i Turkiet, ska bo på en liten ort, inte för party bara för lugn och miljöombyte, men gör jag det har jag ett kluddpapper som ska med.

Så, käka inte sömntabletter när ni ska shoppa, och ska ni shoppa så håll er till friska principer (som vadå?) ta det lugnt och ta hand om er och varandra där ute. Puss. (det här är nog den mest ärliga, normala livsskildringen jag någonsin gjort hittills i min blogg. Vow.))



torsdag, september 06, 2012

??WHAT ABOUT MINE?

vart tog vi vägen? vilken väg tog vi? minns vi ens? vad tror vi på? vem lärde oss det? vem sa vad som var rätt och fel? var det rätt och fel? är det här en fortsättning på vad som var då? har vi tagit stopp på vägen? vart har vi varit? vilka har sårat oss? har vi gett igen? vilka märken gav de oss? syns det på oss? (på dig och mig) hur olika vägar vi tog? eller syns det bara på dyrt smink, ljuvliga parfymer och tilltalande kläder och attribut? vem lärde oss att vara såhär? om det här är enkelt, vad är svårt? (och tvärtom) är jag optimistisk? är jag idiotisk om jag tror på det här? är min tro, min övertygelse förgäves i slutändan? hör man skratt eller applåder? är man ensam eller är man för en gångs skull tillsammans med någon? är jag den enda som skriver frågetecken utan att vara rädd? vem är du? varför läser du det här? vill du att jag ska berätta en historia? ............

 VISSTE DU ATT JAG VAR HÖG NÄR JAG FOTOGRAFERADE DEN HÄR BILDEN I EN KÄLLARE LÅNGT BORT PÅ ANDRA SIDAN STAN OCH TRODDE ATT JAG FLYDDE? ????

onsdag, september 05, 2012

I WAS JUST A FUCKING KID!!!!

Nu har jag haft 4000 besökare på min blogg. HÄR SKA FIRAS! Trodde inte någon i hela världen läste den, men uppenbarligen så har någon råkar feltrycka och fastnat här. Detta är mitt verk, mitt lilla barn, här samlar jag på mig alla saker i praktiska filformat, saker jag vill minnas och saker jag vill komma ihåg att glömma.

Är inne på 7e ciggen bara för att jag skulle kolla min mail. MEnmenmen. Så blir det. Har sovit i typ en vecka, men jag tror det är över. Nu är jag vaken på riktigt. Jag är iaf glad att det bara varit en vecka, inte månader, nästan år, som det varit förut. När jag verkligen varit djupt ner i skiten. Skiten finns kvar men jag har höjt den till en högre nivå. Som att växa upp. Som att lära sig leva med eländet. Som att kanske tom börja gilla det. Om det är bra eller dåligt, ja, vem bestämmer det? Jag har iaf slutat trotsa mig själv.

Och ju mer jag skriver på min bok, desto mer förstår jag att när man är 15 är man inte vuxen. Man är sårbar inför personer som känner till ens svagheter och utnyttjar dem. Det är en ganska hemsk bok, men samtidigt är det något som verkligen behöver synas. För ingen, INGEN under mina 13 år inom psykiatrin, har vågat ta upp det ämne jag skriver om. Det preskriberas typ sekunden det kommer utanför min mun. För sånt händer inte. Sånt får inte hända. Alltså händer det inte. Så jag glömde, i flera flera år vad som egentligen skedde, men nu börjar jag få en rätsida på det hela. Om det är bra, nej det vet jag inte heller. För att inse vilket helvete man gått igenom och VARFÖR man tillät det hända (men som sagt, man är inte vuxen när man är 15, även om man tror det...) varför jag inte sa stopp och belägg, fuck you men det är mitt liv du trasar sönder så låt mig vara. Det finns sjuka människor där ute och det äcklar mig. Att han, och de andra, finns kvar. Därför vill jag skriva den här boken så ärligt och brutal som möjligt för att folk ska förstå sånt som inte går att förstå. Och nu när jag minns... minns jag i princip allt... att duken var ljusgul som han förde över min näsa och mun tills jag tuppade av. När jag blev av med min oskuld... Jag vet att jag inte kan leva med alla dessa minnen på det här sättet. Det måste ut. Jag måste få klippa band, bli renad och befriad... Men hur det ska gå till... Det är omöjligt för mig att veta eftersom ingen vill hjälpa mig. Men jag känner, jag skrattar, jag gråter och hoppar av lycka, rullar runt bland moln när det är oväder och det får duga så länge... Fortsättning följer. 


Här sitter jag på rök/kaffe-break utanför huset på södermalm där jag går mina målarkurser 8 timmar i veckan. Ska lägga upp lite bilder sen om jag någonsin blir klar med dem. Jag försöker just nu måla universum, so far är det bara svar i 7 lager och små små små prickar som man knappt ser men som finns där. Nu ska jag fortsätta måla. 


 

söndag, september 02, 2012

YOUR SECRETS ARE MY SECRETS

Intimitet är för mig ingenting fysiskt längre. Allt går bort med tvål och vatten. Kom precis ur duschen och har suttit och googlat på "storbloggare" för att se vad de skriver om. Och seriöst...? Är de seriösa? Om jag fick betalt för att recensera ögonfransförlängare, visa upp nytt löshår, filma läppinjektioner, ta bilder på kvitton, sippa på ett glas billig champagne med massa mingelmänniskor, trycka upp en urringning mot webcamen, kasta skit på folk och fä och bete mig som en allmän idiot... så skulle jag inte göra det. 

För det första skulle jag nog inte kunna skriva om ett relativt ytligt ämne ur en allmän synpunkt, utan mer hur det går till i min hjärna när jag bearbetar tankar och information som kommer in. Jag har försökt träna på att vara socialt neutral så folk inte verkligen börjar fatta vad jag verkligen säger och pysslar med och flyr fältet.  Men jag tänker sluta försöka. Det tar bara upp energi jag verkligen inte har och inte kommer ägna åt någonting som inte verkar komma naturligt. Självklart inkluderar inte det alla situationer. Jag KAN göra som jag blir tillsagd. Känna av stämningen och hålla med om vissa saker i diskussioner, men chansen finns att jag bryter mot regler och avviker. Blir mer... kanske det vi alla borde vara mer av. Oss själva. Inte vara rädda. Men don´t get me wrong. Ibland är jag rädd. Men inte för andra. Bara för mig själv. Det jag ville komma till. Jag kan inte bli intim med någon bara sådär. Min intimitet sitter i huvudet. Och det är det jag läcker ut nu. Jag kanske rentutav viker ut mig nu? BLUNDA.

Men bara för att visa min mänskliga sida och köra försäljningsteknik så tänkte jag göra reklam för DETTA! (Fast jag får det ju inte ens sponsrat...) 


Det är ett genomskinligt lack man lägger över nagellacket och det torkar på typ max 2 minuter och håller nageln stark och skinande. Jag hatar nagellack som flagnar och målar om dem rätt ofta och då kan det vara drygt att sitta och vänta på att det ska torka i 15 min. Men som sagt, denna är suverän. Kostade typ 129:- på Åhléns!!! Den är faktiskt väldigt bra. 

Fan jag är så djävulskt rastlös. Vaknade kl 16:30 idag, trots att jag somnade astidigt igår. Drack rom och cola och var ute och åt indiskt käk på söder, supergott. Tog en taxi hem och däckade. Men sen 16:30 har jag varit en raket och varit effektiv. Funderade på att måla om hallen men tänker nog tapetsera den istället. Ska ringa lite samtal imorgon och få hjälp. Har städat hela min jävla garderob också, det var inte ett litet projekt det, men bra blev det! Nu ska jag bara sälja/ge bort allt jag inte använder. Vilket är ungefär 9 IKEA-kassar. Har omorganiserat ljussättningen i mitt extrarum också och pysslat med mina projekt, målat lite och helt spontant bokat en resa till Turkiet den 20 september. Kan inte Turkiets geografi så bra men det ligger på en halvö, långt bort från alla partajande ungdomar hoppas jag. Vill bara ligga på en badmadrass i havet och sola, dricka drinkar, hyra vattenskoter, snorkla, gå på marknader... Bara vara själv och ha det trevligt. Ser fram emot det asmycket så nu har jag iaf något att räkna ner dagarna till. Hade gärna stuckit ikväll men det är så mycket som måste tas hand om.  

Utifrån den här bilden som jag tog nyligen från min balkong kan man visserligen tro att jag bor ute i djungeln. Ghettodjungel mer exakt isf. Men visst är det fint? 



Vad fan ska jag mer visa? Lägg upp en bild på mat? Sure. 
Var på urmysig kräftskiva förra helgen. Jag åt faktiskt två stycken. 
Sen gick vi in på det tunga artilleriet - alkohol. 



 Har pimpat mina öron lite. Är ju så extremt nickelallergisk men nu har jag äntligen hittat en guldsmed som gör totalt nickelfria smycken som tom är lite snygga... 



Och här sitter jag nu och skriver. Det här är utsidan av insidan . Jag tycker iaf det är trivsamt.



That´s it sir.
I+m LEAVING. 

Fråga mig något jag inte kan svara på. Please.